Gothic 3

2007/08/31

I början av spelet möts spelaren av en kort introduktionsvideosekvens där man får se en namnlös hjälte segla iväg tillsammans med sina kamrater i riktning mot Myrtana. Efter att ha överlevt några äventyr och med nöd och näppe undkommit döden (vilket med största sannolikhet var trollkarlen Xardas verk, vilken spelarna bör vara bekanta med från de tidigare versionerna), är de så äntligen på väg hem till sitt älskade hemland. Det är dock en puttrande gryta, och ingen varm härd, som hjältarna återvänder till. Orcerna har invaderat deras land, avsatt kungen och förslavat människorna. Tyvärr är det all information som ges i början av spelet och man skulle känna sig lite vilsen, om det inte vore för de gamla vännerna och den bombastiska musiken som är typisk för serien.

Myrtana är och förblir okänt territorium ganska länge och det krävs mycket tid och tålamod innan pusselbitarna med information om världen och dess nuvarande tillstånd kommer på plats. I början av spelet är i alla fall så mycket säkert: kungen saknas, orcerna har tagit makten och hjälten går ett storslaget öde till mötes. Låt oss skriva lite gotisk historia!

Om du förut har spelat "Oblivion", och inte är bekant med föregångarna till Gothic 3, kommer spelet att kännas som en lättare version av Oblivion. Det påverkar egentligen inte spelet eftersom de oändliga möjligheterna och de förmågor som man kan lära sig i Oblivion ibland kan verka lite överväldigande för vissa. Som alltid kan du i Gothic 3 lära in egenskaper, avancera till nya nivåer, samla plantor, hitta otaliga magiska skriftrullar och slagverktyg, och till och med nedlägga en hjort och få en trevlig stek till kvällsmat. Att avancera en nivå ger dig 10 inlärningspoäng som kan användas till att lära in en ny förmåga eller öka dina attribut. Dessa måste läras ut av motsvarande tränare, som för en viss summa ger dig ytterligare attributpoäng, eller lär dig en talang. Så väl erfarenhetspoäng som pengar spelar en avgörande roll eftersom vissa egenskaper endast kan läras in då du har ackumulerat tillräckligt av dessa poäng.

I början är magi endast tillgänglig i form av skriftrullar. Detta eftersom runmagin, som gör fri magi möjlig, har försvunnit. Spelaren kan dock lära sig flera olika sorters magi under äventyrets gång. Du bestämmer vilka områden du vill specialisera dig inom: huruvida du vill vara en kämpe, en magiker, ondsint eller en kombination av dessa. Även om du kan välja att jaga dina motståndare med ett svärd eller en yxa kan de ackumulerade poängen fortfarande användas till att uppgradera din talang med pil och båge. Det tar lite tid att skapa den karaktär man vill ha med de rätta uppgraderingarna, på grund av de ofta underliga glitcharna i spelet, motstridigheterna och de återkommande monotona striderna.

En av de svagaste bitarna i Gothic 3 är dess stridssystem, i synnerhet då närstrider. För att förbättra tidigare versioner har stridsfunktionerna begränsats till att endast utföras med musen och kombinationer av klick på höger och vänster musknapp utför en rad olika rörelser. Dessa kommer dock sällan till användning eftersom man snabbt lär sig att nästan varje strid kan vinnas helt enkelt genom att konstant trycka ned vänster musknapp. Spelaren som får in första träffen är oftast den som har övertaget och därefter kan utdela slag på slag, medan personen som får motta första slaget sällan har en chans att slå tillbaka eller fly. Hela stridssystemet är frustrerande, även efter de fyra uppdateringarna som har kommit efter att spelet släpptes. Fienderna beter sig ofta korkat och var aldrig menade att bli hjältar, från en viss position kan du nämligen helt utan ansträngning döda nästan vilken motståndare som helst med pil och båge.

Hjältens rörelser kanske ser lite stela ut men det är faktiskt inte så illa. Vad som verkligen är irriterande är hur monotona striderna blir efter ett tag. Motståndare med mycket högre level presterar inte med bättre förmåga eller har bättre försvarstekniker, de har bara bättre vapen och det krävs några fler träffar för att skicka dem till andra sidan. Monster i synnerhet tenderar att alltid röra sig baklänges så länge som du fortsätter att svinga ditt svärd, och fortsätter med aggressivt förföljande så fort som du befinner dig i reträttposition. Det faktum att starkare motståndare är mer aggressiva än de svagare är också svårt att undgå Första slaget som träffar bestämmer oftast stridens utgång och de som slåss med sitt svärd från en upphöjd position har oftast en nackdel.

Gothic 3 ger några löften och lyckas i alla fall i viss mån att infria dem. Spelaren kan röra sig fritt, spelets gång är icke-linjärt och uppdragen och diskussionerna är bra. Hotet som tynger landet är uppenbart, men märks egentligen inte särskilt mycket. Alla invånarna i Myrtana verkar tröga och likgiltiga och om du som omväxling bestämmer dig för att lyssna på en konversation mellan två NPC-karaktärer finner du, att det inte har någon substans och samtalet låter knappast vettigt. Det grova sätt som vissa talare pratar med varandra på kan vara underhållande, rytande och gormande om vissa saker eller när de försöker förklara någonting, men gesterna och kamerarörelserna behöver fortfarande lite förbättring. Samtalens gång är en inverkande faktor på hur NPC-karaktärerna beter sig mot spelaren. Om du förolämpar den andra personen kommer de oftast att vägra att ha något mer med dig att göra. Om du däremot gör dem en tjänst och inte provocerar dem blir du belönad med vänlighet.

Myratanas vilda landskap är vackert avbildat, även om den visuella räckvidden är väldigt begränsad. De olika byarna och städerna ser särskilt bra ut och har utrustats med de rätta sakerna för att skapa en passande miljö. Om du ger dig ut på jakt på dagen springer bytet iväg så fort du närmar dig och tack vare en av uppdateringarna har även det orealistiska nattliga beteendet förbättrats. Villebrådet som har fångats kan rostas över en eld för att öka bytets helande egenskaper och alla föremål som du hittar eller får kan säljas eller förvaras i ditt inventarie hur länge som helst. Det finns inga begränsningar här och du kan bära runt på oräkneliga föremål samtidigt. Växter som plockas kan förvandlas till trolldrycker om du har de rätta kunskaperna i alkemi och om du har kunskaper inom smide eller försäljning kan du smälta malm och smida vapen respektive redskap, eller sälja dem till ett högt pris.

Gothic 3 hade varit ett bra spel, om det inte vore för det omogna stridssystemet, de dumma motståndarna, de otaliga klippningsfelen, de föråldrade teknikerna och en del andra hinder på vägen. Om du till exempel skjuter en pil mellan två grenar på ett träd som har fallit, fastnar den i luftutrymmet mellan grenarna. Det kanske gör motståndaren du siktar på lycklig, men du blir det antagligen inte. Dessa pilar kan dock plockas ned ur luften. Däremot kan pilar som skjuts mot fiender inte samlas in igen. Saker som gräs som växer genom lådor och stenar, fallna motståndare som delvis sjunker in i föremål eller sticker ut ur husväggar – som du dessutom kan gå rakt igenom utan problem, hör inte hemma i ett spel som redan har reviderats fyra gånger. Varje gång det verkar som om spelet håller på att bli kul kommer en av de här små missarna och förstör allting. Det är synd, för spelet hade goda förutsättningar.

Förr eller senare når du en punkt då spelet, åtminstone vad gäller spelegenskaper, inte längre är motiverande. Att du nyligen fick tag på ett flammande svärd eller en förvandlingstrollformel hjälper inte särskilt mycket heller. Det är enbart historien, och önskan att veta vad som hände i spelets värld, och vad som kommer att hända, som motiverar dig att fortsätta spela, även om detta är en utdragen process som spelet inte precis förenklar för dig.